Hade fått svar från donatorn och när jag tänker och funderar så känns han nästan för bra. Och en av mina vänner, den mest skeptiska och misstänksamma ;), hennes ord ekar i huvudet. Vad får han ut av detta? Visserligen den enda som sagt att han tar betalt för en del utgifter men varför? Jag frågade och han sa att han vill hjälpa människor. Han har friskhetsintyg så inga STDs.
Men jag funderar oxå, jag orkar inte vara skeptisk längre. Nu kör jag! Och funkar det så funkar det. Är han en psykopat, ja va fan ska jag göra? Mitt liv har kommit till en punkt där jag inte längre vill vänta. Det ENDA som saknas i mitt liv är mitt barn, min familj. Självklart längtar jag efter kärlek men vafan, vänta ex antal år till funkar inte. Och tänk om kärleken aldrig kommer. Och jag blir en galen katttant i ett hus på landet. Hjäääälp!
Näe, jag har bestämt mig och det här kanske inte är det bästa MEN jämfört med att åka till DK så slipper jag resa och bli fattig på kuppen. Om det här funkar kan jag lägga dom pengarna på MITT barn. Mitt barn, mitt barn...
Tårarna pressar innanför ögonen. En vän dyker upp i mina tankar och en tår tar sig igenom och rinner längsmed kinden. Vet att även hon försöker igen efter en resa jag inte ens önskar min värsta fiende. Vi har pratat om det lite, tänk om ett mirakel skulle ske och vi båda skulle plussa samtidigt. Vilken resa! Jag håller tummar å tår :)
Jag har någorlunda koll på när jag har ÄL nästa gång, gett datumen till donatorn och ja... Nästa månad it is.
Jag tror jag får panik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar